The air around me still feels like a cage
Nu är jag återigen hemma i Döviken, skönt, men tråkigt. Har spenderat i helgen i Selet och mesta delen av tiden har jag varit på skotern. Tog nyss ett svårt beslut och bestämde mig för att sova hemme inatt och åka in imorgon.
Har dock redan hunnit ångra mig, eftersom att mamma jobba imorgon bitti dvs. jag har ingen skjuts till bussen. Och en massa packning har jag... ouff
